Mitten på mars...

Om man ska tro på det senaste budet som sagts, och vad jag förstår är det budet som sagts till Eva och Anders så är det 11 dagar tills beslutet tas. Beslutet om vars barnen ska bo. Jag kan tänka mig att det måste vara skönt att få ett avslut på det hela, men samtidigt vara livrädd för att barnen inte får komma hem igen. Av allt man sett hur Marks kommun skött det hela så skulle inget förvåna mig i det här läget. Även om man efter att ha följt den här karusellen vet att barnen självklart borde få komma hemn till Eva och Anders, så känns det inte som om Marks kommun är så väldigt bra på att ta vettiga beslut. Men vi får verkligen hålla tummarna att dom visar på förändring, visar att dom äntligen tar sitt förnuft till fånga och gör vad som är rätt för barnen. Kom ihåg, hoppet är det sista som överger oss!

//Jenny

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0